Blogg/Dagbok

Blogg
Måndagen 31 december

Måndagen 31 december

Så har det blivit sista dagen på detta år. Ett år som varit lugnt på valpfronten, några utställningar har det dock blivit. Lea som jag inte började ställa förrän hon blev 2 år i april, har på ½ år hunnit bli Svensk, Norsk, Dansk, Finsk, Lettisk och Nordic champion, bästa tik och BIM på rasspecialen + några grupplaceringar. Lea är en fantastisk hund på alla sätt, lugn, orädd, trygg i alla situationer, alltid med glimten i ögat och med på noterna oavsett vad man hittar på. Om jag bara hade intresset skulle hon nog gå kanon på lydnadsplanen också då hon är otroligt följsam. Dessutom är hon i mina ögon en riktigt snygg hund. Några dagar före jul fick vi också ett brev från Norsk Kennelklubb att Lea hade blivit NKKs rasvinnare 2018 (mestvinnande eurasier på NKKs utställningar). I november blev hon även Nordisk vinnare-18. Bästa Lea!!!!

Vi har även haft några  träffar under hösten, först i Borlänge där det blev närmare 30 hundar och sen i Stockholm/Hagaparken dit det också kom många, antal har jag inte riktigt koll på. Men det är alltid lika trevligt att få träffa "valparna" efterhand som de blir större och vuxna och givetvis även deras ägare.

När vi var i Lilleström/Norge i november var det också någon som tyckte sig behöva min ryggsäck med alla utställningssaker, Leas hundpass och min mobiltelefon mer än jag. Den blev stulen i stolen bakom min rygg. Som tur var hade jag ingen bankkort, körkort eller plånbok med mig, men det är nog illa ändå att man inte kan få ha saker i fred. Jag har varit på utställningar i 27 år och aldrig blivit av med mer än någon katalog och karda. Så tänk på detta, håll i era saker när ni är på utställningar, det finns tyvärr de som har andra avsikter med sitt besök än vi intet ont anande utställare.

Här hemma väntar vi i skrivand stund på att Visca ska visa några förestående tecken på att valparna vill komma ut i världen. Hon är stor och tjock, men pigg och alert trots sin storlek. Givetvis började Zalza även löpa med höglöp lägligt nu till nyår. Allt så samma gång. Planer som jag hade för parning, har jag fått ändra både en och två gånger pga. tidpunkt och annat. Nu blev det dock en lyckad parning igår efter 50 mil i bilen, hemma igen i natt. Har inte kunnat planera mer än för en dag i taget eftersom jag inte har vetat när Visca skulle sätta igång.

Så nu hoppas vi att Zalza ska få valpar i början på mars, mer information kommer senare.

2018 har varit ett känslomässigt slitsamt år som inte har med hundarna att göra. När nära och kära omkring en inte mår bra av olika anledningar, så mår man inte bra själv heller. Det har varit en stor del av min avsaknad av engagemang, att jag kanske inte svarat på mail inom rimlig tid, jag har helt enkelt bara inte orkat. De gånger jag har känt någon form av lycka, har blivit lite att fly hemmet att söka glädjestunder i annat som barnbarnet och att få ställa ut Lea. Nu blickar jag framåt och hoppas att 2019 ska kännas lite lättare, slutet av 2018 har också sett ljusare ut än resten av året.

Ser också fram emot att få ta en kull valpar på Lea senare under året men först ska vi ha lite roligt i utställningsringen. Mondi har hunnit bli 1 år och är just nu i sin fulaste ålder och har klätt av sig totalt. Men det blir nog päls även på henne lagom till vårens och sommarens utställningar kommer igång.

Önska er alla ett Gott Nytt År och en god fortsättning!

/Marita